Jo, jag verkar ha fått en låsning på spår. Men det är ju så kul, och vädret är så fint, jag vill vara ute varenda sekund!
Jag skrev precis ett långt inlägg om gårdagens spårträning, tyvärr så tyckte bloggen inte att det behövde publiceras. Jag har inte tid att skriva något nytt lika långt så det får bli en kortare version...
Igår fick Diva två spår, ett icke förarlagt med 1 vinkel och godis i slutet istället för en apport, det andra spåret la jag själv och det var med 2 vinklar, 4 apporter och ca 350 steg långt.
Diva löste båda spåren fint, hon går som vanligt det spåret som inte är förarlagt bättre än mitt spår. Hon blir lite väl het i mina spår ibland.
Tempot jobbar vi alltid med, jag är medveten om att godis-spårs-metoden är effektiv och att väldigt många jobbar enligt denna. Det tar emot för mig att lägga massa godis i spåret, jag ser gärna att hundarna spårar människa och tänker spårarbete och inte godis. Detta är säkert jättedumt, men jag resonerar så att om det går åt helvete så har jag i alla fall gjort så som jag ville göra. Det känns ändå viktigast att man får göra det man tror på och sedan ändra sig själv ifall det inte går, för mig är det i varje fall viktigt. I annat fall så får jag väl shoppa ett sånt där rör som jag har sett att folk har för att slippa böja sig ner när dom ska lägga godis i fotspåren, hehe...
I min nya inte-så-hård-mot-mig-själv anda så vill jag ändå påminna mig själv om att jycken tidigare ville galoppera och gräva sig fram i spåret, så nog har vi gjort framsteg alltid.
Nu ska vi jobba mera med tempot, jag tror och hoppas att planen kommer att ge utdelning, jag satt och läste gamla träningsdagböcker när jag kom hem igår och kikade på hur jag gjorde sist.
Markeringarna fortsätter vi träna separat, har börjat lägga in stirrmarkeringarna som vi tränat på tidigare. Det är lite riskabelt att jobba med låsningar på det sättet så vi får hur det blir!
Jag skrev precis ett långt inlägg om gårdagens spårträning, tyvärr så tyckte bloggen inte att det behövde publiceras. Jag har inte tid att skriva något nytt lika långt så det får bli en kortare version...
Igår fick Diva två spår, ett icke förarlagt med 1 vinkel och godis i slutet istället för en apport, det andra spåret la jag själv och det var med 2 vinklar, 4 apporter och ca 350 steg långt.
Diva löste båda spåren fint, hon går som vanligt det spåret som inte är förarlagt bättre än mitt spår. Hon blir lite väl het i mina spår ibland.
Tempot jobbar vi alltid med, jag är medveten om att godis-spårs-metoden är effektiv och att väldigt många jobbar enligt denna. Det tar emot för mig att lägga massa godis i spåret, jag ser gärna att hundarna spårar människa och tänker spårarbete och inte godis. Detta är säkert jättedumt, men jag resonerar så att om det går åt helvete så har jag i alla fall gjort så som jag ville göra. Det känns ändå viktigast att man får göra det man tror på och sedan ändra sig själv ifall det inte går, för mig är det i varje fall viktigt. I annat fall så får jag väl shoppa ett sånt där rör som jag har sett att folk har för att slippa böja sig ner när dom ska lägga godis i fotspåren, hehe...
I min nya inte-så-hård-mot-mig-själv anda så vill jag ändå påminna mig själv om att jycken tidigare ville galoppera och gräva sig fram i spåret, så nog har vi gjort framsteg alltid.
Nu ska vi jobba mera med tempot, jag tror och hoppas att planen kommer att ge utdelning, jag satt och läste gamla träningsdagböcker när jag kom hem igår och kikade på hur jag gjorde sist.
Markeringarna fortsätter vi träna separat, har börjat lägga in stirrmarkeringarna som vi tränat på tidigare. Det är lite riskabelt att jobba med låsningar på det sättet så vi får hur det blir!